lu.se

Fuktcentrum

Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Angående utlovade effekter hos bestrykningen Termoskydd

Professor Folke Björk
Byggnadsteknik, KTH

 

Att introducera nya produkter på en konservativ marknad är inte lätt. Därför är trovärdighet är ett av nyckelorden för framgång. Denhär artikeln behandlar utlovade effekter hos en bestrykning ”Termoskydd” som med ganska stor kraft marknadsförs i Sverige idag. Resultatet av granskningen är att företaget Thermogaia i sin marknadsföring av Termoskydd lovar en hel del som inte stämmer.

På företaget Thermogaias webplats (1) kan ett informationsblad laddas ned som förklarar:

Termoskydd är en familj av miljövänliga produkter som används för inomhusväggar, fasader, inner- och yttertak. Produkterna består av ett unikt bindemedel med fuktreglerande egenskaper och vakuumiserade keramiska kulor.

Dessutom utlovas följande: Termoskydd sänker energibehovet vid uppvärmning, skyddar byggmaterial och ger  en mer hälsosam och komfortabel miljö.

Det uppges fungera såhär:

Energibesparing Värmen reflekteras och sprids av de mikroskopiskt små keramiska kulorna i Termoskydd, som dessutom leder värme extremt dåligt. Termoskyddade fasader och tak gör huset svalare på sommaren och varmare på vintern. På sommaren reflekteras värmen från ytan. På vintern motverkas förlusten av värmeutstrålning och istället magasineras värmen i väggen.

Löser fuktproblem  Termoskydd fungerar som en variabel fuktspärr, ett membran. När ytan utsätts för regn sväller bindemedlet och sluter till om de keramiska kulorna och bildar en tät yta som skyddar det underliggande materialet mot fuktinträngning. När väggen inte utsätts för väta, öppnas bindemedlet. Väggen blir diffusionsöppen och låter materialet i konstruktionen andas. Kapillärkrafter i Termoskydd drar då istället ut eventuell överskottsfukt ur byggmaterialet. På detta sätt förbättrar Termoskydd den bakomliggande väggens förmåga att isolera. Termoskydd får olika effekt på olika typer av väggar. Den största effekten uppnås på massiva väggar av t.ex lättbetong, tegel eller trä.

Högre inomhuskomfort och upplevd temperatur I ett termoskyddat utrymme reflekteras och sprids värmestrålningen tillbaka in i rummet. Uppvärmningen går snabbare och kräver mindre energi. Temperaturskillnaderna mellan golv och tak utjämnas, luftfuktigheten regleras och strävar mot ideala 50 %. Den upplevda temperaturen och komforten blir därför högre i ett termoskyddat rum. Man kan hålla lägre temperatur i ett termoskyddat rum, utan att det upplevs kallare.

Skyddar mot påväxt Termoskydd har en självrengörande effekt som säkerställer att husets fasad renare och vackrare. Eftersom fasaden även hålls torrare minskar risken för alger och mögel.

Funktion som tilläggsisolering I en kostnadsjämförelse på web-platsen jämförs bestrykningen med att genomföra en tilläggsisolering. Att tilläggsisolera uppges bli mycket dyrare, men det uttalas inte vilket tillägg till värmemotståndet som bestrykningen faktiskt kommer att resultera i.

Det finns flera  varianter av bestrykningen som ska användas i utomhustillämpningar till exempel; Termoskydd Exterieur; Håller fasaden torrare. En torr vägg isolerar bättre och fungerar som ett värmemagasin. Förbättrar väggens U-värde vilket gör huset varmare på vintern och svalare på sommaren. Värmereflektion minskar temperaturväxlingarna i underliggande material vilket ökar livslängden. och; Termoskydd TopShield; sänker inomhustemperaturen genom att reflektera bort värme från taket på sommaren. Minskade temperaturväxlingar ger skydd och ökad livslängd

När det gäller inomhustillämpningar finns:  Termoskydd Interieur; Ökar inomhuskomforten. Termoskydd Interieur utjämnar värmen och luftfuktigheten i rummet och ökar komforten. Dessutom minskar dammet i luften eftersom luften rör sig mindre. Tar även bort mindre köldbryggor. Energibesparing 12-24 procent.

 

Marknadsföringen lovar alltså ganska mycket, men stämmer det? Vilka bevis finns för att produkten fungerar som det utlovas? Detta verkar vara nästan för bra för att vara sant. En paroll hos konsumentvägledare är att om något verkar vara för bra för att vara sant, så är det inte sant. Kan vi ta reda på om det som Termoskydd lovar är sant?

Termoskydd är utvecklat i Tyskland och marknadsförs där under namnet Thermoshield. Året 2004 hade man ” 1st Scientific International Coating Congress” i Berlin, som behandlade just produkten Thermoshield. Dokumentationen från denna kongress finns tillgänglig via företagets web-plats (2).

Här bör vi alltså kunna hitta dokumentation beträffande materialets remarkabla egenskaper. Företaget presenterar också är materialdata på sin web-plats, dessa visas i Tabell 1.

Värmeisoleringsförmåga

Vi börjar med värmeisoleringsförmågan och att bestrykningen är jämförbar med tilläggsisolering. I  seminariet i Berlin deltog Piotr Koniorczyk, som är en polsk forskare (vid MIlitary University of Technology i Warsava). I hans dokumentation från seminariet (3) finns resultat av mätningar som till sist ger värmeledningsförmågan hos Thermoshield när den är målad i ett 0,3 mm tjockt lager på ett annat material. Den ligger på omkring 0,04 W/m,K, dvs ungefär detsamma som mineralull eller cellplast brukar ha. I och med detta så kan vi förstå att det inte är relevant att jämföra en bestrykning av Thermoskydd med en verklig tilläggsisolering. En 0,3 mm tjock bestrykning kan aldrig ge ett värmemotstånd i klass med vad tilläggsisolering ger. I och med detta kan bestrykningen inte heller minska problemen med köldbryggor. Författarna gör en poäng av att värmeledningsförmågan i W/m,K, minskar då skikttjockleken minskar. Detta förklaras med att bindemedlet i bestrykningen har större värmeledningsförmåga än de ”ihåliga keramiska mikrosfärerna” och att det märks när mikrosfärerna är helt inbäddade.

Reflektionsfaktor

Nästa fråga att ta upp gäller bestrykningens reflektionsfaktor. Reflektionsfaktor eller albedo är kvoten mellan instrålad effekt från solljus och reflekterad effekt. Hög reflektionsfaktor betyder att en stor del av solstrålningen reflekteras. Eftersom reflektionen är beroende av ljusets våglängd så måste data finnas för reflektionsfaktor för det våglängdsområde som solljuset har. Det går inte att säkert avgöra reflektionsfaktorn bara genom att se på en kulör. Mätning krävs för ett pålitligt värde. De flesta bidragen till den ovan nämnda kongressen gäller just reflektionsförhållanden. Här redovisas inga särskilt noggranna mätningar men Simov (4) anger i sin rapport att man i en kontorsbyggnad i Sofia i Bulgarien kunde minska kyleffekten från 2000 till 1500 W efter att ha försett byggnaden med bestrykningen. Det finns andra arbeten som beskriver reflektionsfaktorns betydelse för byggnaders yttemperaturer kylbehov (5, 6) och där man också redovisar mätta värden på reflektionsfaktor för några olika byggmaterial. Det värde för reflektionsförmåga som anges i produktdata för bestrykningen, 0,8 till 0,95 ( Tabell 1) är jämförelsevis mycket högt. Varken aluminium eller rostfritt stål kommer upp till dessa värden enligt de refererade artiklarna (5,6). En annan svårighet är att i materialdata anges att reflektionsförmåga har blivit mätt med DIN 67507. Den standarden används annars för att ange transmission av solljus för fönsterglas.  Om den används alls, standarden finns inte att köpa på DIN i Tyskland och numera verkar motsvarande egenskap testas enligt EN 410.

Reflektionsfaktorn har betydelse när en yta utsätts för de ganska höga effekter av värmestrålning som solen ger. Om bestrykningen har en reflektionsfaktor som är i närheten av den utlovade så bör den ge ett visst skydd mot att en yta blir överhettad på grund av solljus.

Utfästelserna kring att ”värmestrålning sprids tillbaka i rummet så att den upplevda komforten och temperaturen blir högre” syftar tillbaka till reflektionsfaktorn. Det är högst tveksamt om det går att märka någon effekt av detta slag vid de små temperaturskillnader som gäller mellan väggar i ett rum. Det finns inte heller någon dokumentation där mätningar bekräftar dessa egenskaper.

Uttorkande egenskaper

En tredje fråga som vi behandlar här är bestrykningens uttorkande egenskaper. Några direkta mätningar kring detta finner vi inte i dokumentationen från seminariet i Berlin 2004, men i materialdata, Tabell 1, syns att materialets diffusionsöppenhet ökar med ökande fuktnivå i omgivningen. Det mätetal som används är Sd.  Det presenterade mätetalet innebär att bestrykningen vid låg fuktnivå motsvarar 1,3 till 2,46 m stillastående luft, samt vid hög fuktnivå 0,2 till 0,7 m stillastående luft. Bestrykningen blir alltså mindre diffusionsöppen när fuktnivån är lägre, tvärt emot vad informationsbladet säger. Det är litet svårt att säga vad detta ska betyda för uttorkningsmöjligheterna. Förmodligen är det ett medelvärde av fuktnivån i substratet under bestrykningen och fuktnivån i luften utanför väggen som bestämmer diffusionsöppenheten. Om bestrykningen utsätts för slagregn så blir den dock fuktig, och därmed jämförelsevis mer ånggenomsläpplig, vilket möjliggör för fukt att tränga in i underliggande konstruktion. Vid torrare förhållanden blir bestrykningen mindre ånggenomsläpplig. Om underliggande material då hinner torka beror på hur ofta som det regnar. Det finns inget som säger att bestrykningen har uttorkande egenskaper. I ett tekniskt datablad hämtat från Termoshields web-plats (7) anges att bindemedlet i bestrykningen är en polyakrylatdispersion. Troligen fungerar Termoskydd här som en vanlig akrylatfärg.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att en bestrykning med Termoskydd inte kan ge den funktion av tilläggsisolering eller brytning av köldbryggor som förespeglas i marknadsföringen. De speciella uttorkande egenskaperna är inte dokumenterade och utifrån de materialdata som finns så verkar inte funktionen finnas. Om bestrykningen har den höga reflektionsfaktor som materialdata anger så kan den ge en effekt av att begränsa temperaturen på solbelysta ytor. Att bestrykningen skulle ha en värmereflekterande effekt som ger en märkbar förbättring av termisk komfort i ett rum är inte dokumenterat. Alla utfästelser rörande bestrykningen är inte granskade här, men det är tydligt att det saknas dokumentation av tester som visar att de stämmer.

 

Referenser

1 www.termogaia.se 2011-05-14

2 http://www.thermoshield-kongress.de/ 2011-05-14

3  P. Koniorczyk, J. Zmywaczyk, M. Kowalski, Experimentelle Untersuchungen zur Wärmeleitfähigkeit des aus hohlen keramischen Mikrokugeln bestehenden Verbundüberzugs (“Thermo-Shield”) Tillgänglig genom referens (2).

4 Ognyan Simov, Energy saving methods of Thermoshield – results and practical experiences. Tillgänglig genom referens (2).

5 Racine Tadeu Araújo Prado, Fabiana Lourenço Ferreira, Measurement of albedo and analysis of its influence the surface temperature of building roof materials. Energy and Buildings 37 (2005) 295–300.

6 J.R. Simpson, E.G.McPherson, The effects of roof albedo modification on cooloing loads of scale model residences in Tucson, Arizona, Energy and Buildings, Volume 25, Issue 2, 1997, Pages 127-137.

7 Technisches Merkblatt Topcoat, hämtat på www.thermoshield-europe.com 2011-05-14.


Tabell 1: Materialdata för Termoskydd:

 
 

Standard

Beskrivning

Produktens värden

DIN 4102

Bestämning av byggmaterialets antändningsförmåga när den utätts för liten låga

B1 – svårantändlig
B2 – antändlig på trä

DIN 52 615

Bestämning av permiailitet för vattenånga

Diffussions öppenhet Sd= 1,3 – 2,46 (torr)
Diffussions öppenhet Sd = 0,2 – 0,7 (fuktigt)

DIN 53217-2

Metod för bestämning av densitet

1 030 kg/m³

DIN EN 13 300

Kvalitetsnorm för vattenlöslig inomhusfärg

Glans – matt (3-4)
Kornstorlek – fin
Motståndskraft mot fukt - klass 2
Täckningsgrad – klass 2

EN ISO 2812:2007

Test av ytbeläggningars resistens möt andra vätskor än vatten

Motståndkraft mot fotogen och föroreningar

ISO 554:1976

Mätning av antistatiska karakteristika

Uppfyller kraven för antistatiska egenskaper

EN ISO 12572

Bestämning av permiabilitet för vatten

Motståndskraft mot vatten – klass 2

DIN 67507

Reflektionsförmåga

α solar = 0,80-0,95

 
 
Sidansvarig: