lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Mykotoxiner

Dålig ventilation, fukt, hög förekomst av partiklar i luften samt damm i inomhusmiljö kan relateras till en rad luftvägsbesvär. Framförallt är fukt i byggnader sammankopplad med ohälsa och obehagssymptom. Fukt kan reagera med olika byggmaterial och bilda irriterande flyktiga produkter samt även resultera i mikrobiell tillväxt, framför allt av mögel. Amerikanska forskare har uppskattat att symptomen hos 4,6 av USA:s 21,8 miljoner astmatiker orsakas av fukt och mögel och att detta kostar det amerikanska samhället årligen 3,5 miljarder dollar. Trots att det finns nästintill otaliga rapporter om samband mellan mögel i inomhusmiljöer och ohälsa har man ännu inte på ett vetenskapligt sätt definitivt lyckats knyta mätbara exakta mikrobiologiska parametrar t. ex. astma/allergi. Det är alltså tyvärr ännu oklart vilka ämnen, som bildas vid förhöjd fukthalt, som ger besvär, bl. a. för att det saknas tillgång till pålitlig detektionsmetodik. I Sverige har en långlivad debatt pågått om mögel, mögelgifter (s. k. mykotoxiner) och dess betydelse för vår hälsa, men det är få i världen som i praktiken forskar på just mögelgifter.

Man vet att mögelsvampar som kan växa till inomhus har en förmåga att producera mykotoxiner, ämnen som är oerhört toxiska (bl. a. cancerframkallande, vävnads-förstörande och inflammationsinducerande). Dock har man ansett att mängden mykotoxin som vi exponeras för (baserat på antal sporer man funnit i mögelskadade hus) är så liten att den rimligen inte kan ha någon inverkan på vår hälsa. Bakgrunden till detta projekt är att nya, omvälvande data har visat att mykotoxiner – förutom att de är direkt toxiska - även påverkar immunceller i en riktning som innebär ökad risk för allergibenägenhet och att det krävs oerhört små mängder (pikogramnivå) för att framkalla dessa reaktioner. Dessutom har det visats att mögelsvampar frigör mycket små partiklar (små hyf-fragment) som aldrig sedimenterar. Dessa partiklar är mycket mindre -och deponeras mycket effektivare i lungorna - än sporer. Därmed kan vår exponering för mögel vara flera hundra gånger större än vad som tidigare beräknats. Denna exponering pågår konstant under en stor del av dygnets timmar (vi vistas inomhus ca 90 % av vår tid), något som inte alltid tagits hänsyn till i tidigare studier. Målsättningen med detta projekt har varit att utveckla nya analytiska metoder för bestämning av några utvalda mykotoxiner och att tillämpa dem på en mängd olika prover från mögelskadade inomhusmiljöer. Delar av byggnadsmaterial (synbart angripna lister, trösklar, prov av gipsplattor, tapet etc.) samt dammprover, främst från golvytor och hyllor, insamlades från mögelskadade hus via professionella skadeutredare samt andra universitet som vi samarbetat med, i exempelvis New Orleans (USA). Extrakt av dessa prover renades, separerades med vätske- (HPLC) eller gaskromatografi (GC) och analyserads med masspektrometri (MS), en analytisk kemisk metod som bl a också används för dopinganalyser och för kriminaltekniska ändamål.

I HPLC-MS-analyserna detekterades sterigmatocystin och alfatoxin B1 (som bildas av Aspergillus-arter), gliotoxin (som bildas av Aspergillus- och Penicillium-arter), samt de makrocykliska trikotecenerna satratoxin G och H (som bildas av Stachybotrys chartarum). I GC-MS-analyserna utnyttjades det faktum att de makrocykliska trikotecenerna, som produceras av S. chartarum kemotyp S, vid hydrolys bildar verrukarol medan det inflammationsinitierande mykotoxinet trikodermin, som produceras av S. chartarum kemotyp A, bildar trikodermol. Genom att bestämma både verrukarol samt trikodermol kan man således ”screena” prover för mykotoxiner producerade av S. chartarum. Mängden svampbiomassa mättes också genom att bestämma en svampmarkör, ergosterol, en molekyl som i naturen unikt återfinns i svampars cellmembran.

Våra analyser visar att de mögelsvampar som projektet främst fokuserat på, och som ofta återfinns i inomhusmiljöer i samband med fuktskada, inte bara har förmågan att producera mögelgifter –de gör det regelmässigt. Dessutom har vi bekräftat att mögelgifter som härrör från synliga mögelfläckar på angripna byggmaterial kan bli luftburna och att vi därmed inandas dem. De metoder som utvecklats i projektet kommer i framtiden att kunna användas som verktyg i studier bl. a. syftande till att utröna mögelgifternas eventuella inverkan på vår hälsa. Det tvärvetenskapliga samarbetet inom projektet har varit mycket givande och illustrerar nyttan av kontakter mellan byggbranschen, skadeutredare samt forskare inom olika discipliner i inomhusmiljöforskningen.

 

Läs Ericas Blooms avhandling om mykotoxiner i sin helhet

Ladda hem avhandlingen >>

Beställ avhandlingen
lennart.larsson@med.lu.se

Lennart Larsson
Lunds Universitet
Institutionen för Laboratoriemedicin
Sektionen för Medicinsk Mikrobiologi
Sölvegatan 23
22362 Lund
TELnr +46 46 173289, +46 46 177298
FAXnr +46 46 189117

 

Webblänkar som Erica Bloom rekommenderar

 - SP: www.sp.se, se Fukt & mögel
 - Socialstyrelsen, i Socialstyrelsens allmänna råd
om tillsyn enligt miljöbalken – fukt och mikroorganismer: www.sos.se/sosfs/1999_21/1999_21.htm
- The aspergillus website: www.aspergillus.org.uk
- Center for Disease Control and Prevention i USA: www.cdc.gov/mold
- The Environmental Protection Agency i USA: www.epa.gov/mold
- Populärvetenskaplig sida från Ohio i USA: www.ohiotoxicmold.com

Mögelgifter vanligare och riskablare än man trott
2008-12-01
Mögelgifter i fuktskadade hus förekommer betydligt oftare än vad man förut trott, visar ny internationell forskning. Erica Bloom från Sektionen för medicinsk mikrobiologi har bidragit till forskningen på området genom att analysera damm- och materialprover från mögelskadade hus. Praktiskt taget alla prover innehöll mögelgifter.

Läs hela artikeln på Lunds Universitet >>

Sidansvarig: