lu.se

Fuktcentrum

Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Lufttäthet - Kan ett hus bli för tätt?

Eva Sikander

Vad är täthet?

Med täta byggnader menas ofta lufttäta byggnader, men begreppet kan också avse diffusionstäthet, regntäthet mm. För att byggnaderna skall bli energieffektiva, beständiga och fuktsäkra med god innemiljö är det viktigt att man under byggprocessen planerar och producerar för dessa olika tätheter. Denna artikel berör dock fortsättningsvis lufttätheten då det många gånger är denna täthet som man ibland känner sig tveksam inför. Lufttätheten anger hur mycket luft som kan strömma genom konstruktioner, oftast klimatskalet.

Bo i en plastpåse?

Många känner igen frågan – är det verkligen bra att bo i en plastpåse? Man kan ju inte andas i en tät plastpåse. Våra byggnader kan dock inte jämföras med en plastpåse eftersom vi har, och måste ha, ett ventilationssystem som ser till att luften inomhus byts ut i tillräcklig mängd (detta regleras bland annat i BBR).

Varför vill vi ha ett lufttätt klimatskal?

Det finns flera motiv till att vi vill bygga hus med lufttäta klimatskal. Ett av de vanligaste argumenten till att bygga mycket lufttätt är att vi vill ha en låg energianvändning i våra byggnader. Lågenergihus och passivhus skulle inte klara den låga energianvändningen om man inte hade låga U-värden i klimatskalet och en mycket god lufttäthet. Se beräkningsresultat i tabell nedan.

Tabell: Specifik energianvändning [kWh/(m2år)] vid olika placering av byggnader i vindutsatt respektive vindskyddat läge. Beräkningen har gjorts för hus med olika lufttäthet hos klimatskalet. Beräkningen är utförd för en byggnad med passivhusstandard - Um = 0,12 W/(m2 K). Beräkningarna är utförda vid Tute,medel = 7 °C. Atemp = 130 m2, Aom = 350 m2.

 

0,1 l/m2s

0,2 l/m2s

0,4 l/m2s

0,8 l/m2s

Kraftig avskärmning

33

34

36

40

Måttlig avskärmning

34

36

39

47

Liten avskärmning

35

37

42

54

 

Ett annat tungt argument för att bygga lufttätt är att man vill undvika fuktskador i klimatskalet. Om fuktig inneluft strömmar ut i klimatskalet genom otätheter kan luften kondensera och skapa fuktproblem i konstruktionen. För att detta skall ske krävs samtidigt att det råder ett invändigt övertryck inomhus.

Dessutom är lufttätheten viktig för att få en god innemiljö med exempelvis bra termiskt klimat, bra luftkvalitet (lukt och partiklar från konstruktionen eller utifrån kan nå innemiljön via luftotätheter) och för att få en god ljudmiljö.

Kan ett hus bli för lufttätt?

Ett hus som produceras idag kan inte bli för lufttätt! Ju mer lufttätt ett hus är desto mer energieffektivt och fuktsäkert blir det. Självklart får inte fuktiga material byggas in i konstruktionen, men detta gäller oavsett om huset har god lufttäthet eller inte.

När man däremot gör energieffektiviserande åtgärder i gamla hus måste man se upp när lufttätande åtgärder genomförs. Om luftväxlingen i en befintligt byggnad bygger på att det strömmar luft via fönsteranslutningar och springor så måste ventilationen inomhus tillgodoses på annat sätt innan dessa luftläckage tätas. I annat fall finns risk för att vi gör samma misstag som under energikrisen på 70-talet. Då Då utfördes lufttätande åtgärder samtidigt som man glömde bort ventilationssystemet. Det resulterade i dålig luftväxling inomhus. När det gäller nyproduktion så behöver man dock inte ha sådana betänkligheter eftersom man alltid planerar för ett väl fungerande ventilationssystem.

Att läsa mer:

Sandberg, Sikander, Wahlgren, Larsson;  Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler. SP Rapport 2007:23

Sandberg, Sikander. Luftrörelser i och kring konstruktion, del 3. Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Kunskapsinventering, laboratoriemätningar och simuleringar för att kartlägga behov av tekniska lösningar och utbildning. SP Rapport 2004:22

Läs mer på SP >>

Sidansvarig: