lu.se

Fuktcentrum

Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Hälsopåverkan av åtgärder i fuktiga byggnader

Ekstrand-Tobin, Annika
SP Rapport 2003:30
- Ingår även i serien Linköping Studies in Science and Technology. Dissertion 859

Fukt i svenska bostäder är vanligt och ger ibland upphov till en rad olika problem. I vissa bostäder är det önskvärt att radikalt sänka fukt­produktionen till rumsluften. Alternativt kan det vara mer motiverat att öka bo­stadens ventilationsgrad. I de flesta skadefall är det dock inte fuktig luft utan markfukt och läckage i kombina­tion med olämpliga material som är upprinnelsen till fuktproblem. Fuktskador kan orsaka kemisk eller biologisk nedbrytning av material och många undersökningar har visat samband med ohälsa hos brukarna. Hur kopplingarna mellan symtom på ohälsa och fukt ser ut i detalj är inte känt. Där­emot finns det flera stora epide-miolo­giska undersökningar som stödjer detta samband. Välkänt är emellertid samband mellan fukt och mikroklimat och dammkvalster­tillväxt samt samband mellan dammkvalsterexponering och symtom hos damm­kvalsterallergiska pati­enter.

I denna interventionsstudie var syftet att studera om byggnadstekniska åtgärder i fuktskadade bostäder kunde leda till att hälsan förbättrades hos en grupp kvalster­allergiska patienter. Fuktskadorna konstaterades genom professionell skadeutred­ning och åtgärdades efter ungefär ett år. In­nemiljön och fuktsituationen följdes upp genom att kvalsterhalt mättes i madrasser och på sovrumsgolv, mögelprov togs från skadat material, luftomsättningen mät­tes och mätningar av fukt- och temperatur gjordes dels i rumsluften dels på och i skadade byggnadsdelar. Patien­ternas symtom och laboratoriedata följdes och registrerades före, under och efter avslutade byggnadstekniska åtgärder. Åtgärderna innebar att skadat mate­rial sa­nera­des och fuktiga byggnadsdelar ersattes med mindre fuktkänsliga kon­struk­tioner.

Resultaten efter åtgärderna visar på en reducering av fukt och förbättrad upple­velse av inomhusmiljön enligt såväl patienterna som deras familjer. I de medi­cinska­ test som gjordes på patienterna hade lungfunktionstester samt totalhalt IgE för­bättrats. Resul­taten kan tolkas som att en viss allmän­förbättring erhållits den i övervägande delen av patienterna under perioden.

Sammanfattningsvis visar denna studie att genomförande av byggnadstekniska åtgärder i allvarligt fuktskadade bostäder med dammkvalsterallergiska patienter märkbart kan förbättra inomhusluftens kvalitet, och leda till minskade allergipro­blem och ökat välbefinnande hos samtliga boende i bostaden.

Ladda hem eller läs >>

Sidansvarig: