lu.se

Fuktcentrum

Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Studier av rötsvampars fysiologi för ökad kunskap om nedbrytning av byggnadskonstruktioner

Sanne Johansson, Byggnadsmaterial, LTH.
Finansiering: FORMAS.

Rötsvampar utvecklas och växer enbart under vissa klimatförhållanden. De viktigaste faktorerna är fukt, temperatur och syre/koldioxid koncentrationer. Normalt är temperatur och gaskoncentration inte begränsande faktorer i våra byggnader och fukt är därför den viktigaste faktorn för rötsvampars aktivitet. För att kunna modellera tillväxt och aktivitet av en organism är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för organismens fysiologi och dess samspel med omgivningen. Omgivningen är det substrat som den växer på eller i (i detta fall byggmaterial) och de abiotiska (fysiska och kemiska) och biotiska (biologiska) faktorer som påverkar den: temperatur, fukt, ljus, gas koncentration, konkurrens från andra organismer, tillgången på näringsämnen etc. Det finns ett stort behov av att kunna modellera tillväxt och rötsvampars nedbrytning för att kunna förutsäga framtida nedbrytning (livslängdprognoser) och för att kunna jämföra olika konstruktioner med avseende på nedbrytning men det saknas viktiga fysiologiska aspekter av rötsvampars aktivitet som vi idag inte har kunskap om. Utan kännedom om dessa faktorer är det inte möjligt att framställa fysiologiska relevanta modeller för rötsvampars aktivitet i våra byggnader. Det är dessutom viktigt att kunna modellera den verkliga dynamiken i tillväxten av rötsvampar. Det är inte möjligt att utforma en bra modell genom att bara lägga samman effekten av tidsintervallerna av de olika faktorerna; för att utforma en bra model måste man även ta hänsyn till tidigare exponering.

Flera studier har gjorts på rötsvampars nedbrytning av trä under konstanta förhållanden, oftast bestämd utifrån substratets massaförlust eller ökning av organismbiomassan. Sådana mätningar innebär förstörelse av substratet och organismen och man kan då inte bedöma den verkliga dynamiken i organismen. Så, trots att sådana studier kan besvara vissa frågor, kan de inte ge en detaljerad förståelse av hur svampar reagerar på en föränderlig miljö. Det är min åsikt att för att utforma modeller av rötsvampars aktivitet är det nödvändigt att ytterligare utreda vissa aspekter av svampars fysiologi, så att modeller i framtiden är både användbara och relevanta ur fysiologisk synpunkt. Vid avdelning Byggnadsmaterial (BML) har instrumentering och metoder för biologisk isoterm kalorimetri utvecklats under många år. En av fördelarna med denna metod är att den ger en direkt och kontinuerlig mätning av aktivitet hos respirerande organismer (så som rötsvampar). Denna metod är mycket lämplig för att studera svampens aktivitet som funktion av olika abiotiska faktorer som temperatur och fukt. För att studera effekten av kortsiktiga extrema exponeringar av fukt och temperatur är en direkt metod för mätning av organismaktivitet (isoterm kalorimetri) nödvändig.

I detta projekt kommer vi att undersöka rötsvampars återhämtningsstrategier efter olika exponeringar av främst fukt och temperatur. Vi kommer bland annat att ta reda på hur rötsvampar återhämtar sig efter tidsperioder med höga temperaturer och hur mycket kalla tidsperioder (under 0°C) påverkar rötsvampars aktivitet. Vi kommer dessutom att studera rötsvampars fysiologiska ändringar efter olika påfrestningar (stress). Till exempel hur rötsvampar anpassar sig till nya klimatförhållanden. Detta kommer att göras i samarbete med ett laboratorium i Norge som kan analysera rötsvampars genuttryck. Dessa resultat kommer att ge större kunskap om hur modeller av rötsvampars aktivitet ska utformas.

Resultaten från ovannämnda studier kommer att resultera i en djupare kunskap om rötsvampars fysiologi när de växer på trä under olika abiotiska klimatförhållanden. Detta ger oss en bättre förståelse för samspelet mellan olika faktorer vid modellering av rötsvampars aktivitet i våra byggnader.

Sidansvarig: